Vi har ju slarvat lite med Isaks hörapparater det sista. Under hörseltestet så fick vi se hur stor skillnad det är med och utan apparater. Denna gånhen gjordes testet som ett riktigt hörseltest.
Isak hade en högtalare på var sida om sig, och olika ljud dök upp på en sida åt gången. Med tanke på att det Isak är så liten så är audionomen ute efter någon form av reaktion du ljuden hörs, kan vara att ögonen spärras upp, de stannar upp, eller faktiskt vänder sig mot ljudet. Större barn pekar ut varifrån ljuden kommer.
Testet gjordes först med hörapparatern på och det gick ganska bra, därefter utan och det var då vi märkte skillnaden med och utan apparaterna. Isak reagerad inte alls lika bra utan. Här hemma har vi inte sett den skillnaden så nu blir det till att skärpa tIll sig med hörisarna. Det är en lätt till måttlig nedsättning Isak har, så han svårt att höra låga eller avlögsna ljud. Är väl konstant högljutt här hemma såmdet är kanske därför som vi inte märkt så stor skillnad hemma...

Efter audionomen träffade vi öronläkaren som tittade in i öronen. Han gjorde egentligen inget mer, utan konstaterade att han bara såg en trumhinna, den andra var gömd bakom lite gottigheter, vilket vi inte kan göra något åt. Däremot så vill han vara underrättad när en hjärtoperation ska ske så att de vid det tillfället även kan kolla öronen och rengöra samt ev sätta in rör vid samma tillfälle.

Men besöket gick som vi trodde, varken bättre eller sämre. Hörseln som var Isaks största problem för snart ett år sedan, har blivit en mindre del allt eftersom.

Vi märker en liten försämring hos Isak. Innan förra operationen så var han riktigt kass, men piggnade till rejält då han började få sina hjärtmediciner och sina "kissmediciner". Kissmedicinerna får han för att han inte ska lägga på sig vätska vilket blir jobbigt för hjärtat. Så vi vet ju inte hur han hade mått utan sina mediciner heller.
Försämringarna som vi upplever är att han svettas mer när han sover, stånkig, tung i andningen och frustigare. Det är dags för nytt ultraljud på måndag så då får vi reda på om våra farhågor är sanna eller inte. Vi har haft en bra period sista tiden men vi blir allt mer varse om vad som kan hända, och tankarna har börjat snurra hos oss båda mig och Jimmy.

Men Isak kämpar på, nu kan han sitta längre stunder helt själv, balansen är ju sådär så han trillar om han lutar sig för mycket åt något håll, men han kan sitta utan stöd:)