I lördags var jag på Liseberg för att fira Erica som fyllt 30 år. Vi var ett tjejgäng som skulle åka järnet på dagen och käka god mat på kvällen.
Efter fem ringer Jimmy mig och säger att han sitter i en ambulans på väg till Borås med Isak men att han är stabil.

Det visar sig att Isak fått någon form av anfall. Han hade skrikit och spytt rejält, därefter tuppade han av. Skillnaden mot de andra gångerna är att han inte vaknade till direkt, vilket han brukar göra efter 10-15 sekunder vanligtvis.
Hans ögon rullade bakåt och han var inte kontaktbar. Efter ett par minuter ringde Jimmy ambulans, Sebbe tog med Jack till grannen och väntade in ambulansen. Ambulansen hann komma innan Isak vaknade till. Efter ca 15 minuter kom Isak tillbaka och då var de på väg till Borås.

Jag hade precis druckit en cider på Liseberg, så snälla Marie körde mig till Borås och var med oss där under kvällen. Det kändes skönt!
Jag mötte upp Jimmy och Isak på barnmottagningen/barnakuten. Proverna visade ingenting, men vi fick bli kvar över natten för observation. Det gjordes ett EKG, men där syntes att han hade ett hjärtfel, vilket vi ju vet, men inget annat vad vi förstod.
Ett EEG skall göras på måndag för att utesluta att det var ett epileptiskt anfall. Vi hade även en tid bokad i måndags sedan innan, med Isaks neurolog. Han kunde inte heller säga vad det rörde sig om såklart, så vi får invänta EEG:t. Vi blev även ombedda att ringa till hjärtläkarna i Göteborg så att de känner till det, samt höra oss för om de tror att det kan vara hjärtat som orsakade anfallet.

Hjärtläkaren visste såklart inte heller, utan vi avvaktar EEG:t och därefter hörs vi igen kring fortsatt koll på hjärtat. Vi höjde en av hans mediciner, impugan, för att att han ska få lättare att sova på nätterna med. Han är för tillfället väldigt frustig och stånkig om nätterna. Jimmy var uppe och inhalerade Isak inatt, men det hjälpte bara ytterst lite dessvärre. Vi hoppas på en bättre natt!

Allt det här är så jäkla påfrestande, att man aldrig får slappna av! Såklart händer det något när man är iväg på något och inte är hemma. Det är ju någon form av konstig vardag som vi befinner oss i trots allt. Vi känner att vi kan hantera det mesta, men när det läggs på fler och fler saker och händelser så blir det tufft.

I morgon tar vi en välbehövlig paus från vår vardag. Jag hade önskat att jag kunde skriva att vi åker på en två-veckors all-inclusive resa till något varmt ställe, men vi får göra det näst bästa istället helt enkelt. Vi åker till min mamma och pappa i Sotaryd och stannar där ett par dagar. Vi kommer att hälsa på lite vänner och fika på Göstas i Smålandsstenar. Hade tänkt åka till våffelstugan i Lintalund men den är stängd så vi ska rensa skogen på trattisar och kantareller tänkte vi.

Ikväll var jag iväg på after work med mitt jobb. Det kändes skönt att träffa alla och få prata lite jobb och uppdatera sig på hur de har det. Bowling och käk stod på schemat. Jimmy sliter med att få upp de sista gipsplattorna i garaget så att det kan bli klart för användning inför vintern.

Nu är det dags för kvällens sista medicin och därefter bedtime!

Godnatt!